Pappa har äntligen fixat sin tand

Tidigare har man kunnat höra så fort pappa varit i närheten. Hans ankomst har liksom föregåtts av ett visslande ljud. Något som har varit perfekt om man hållit på med någonting som man inte velat att han ska se. Det visslande ljudet? Ja, det har handlat om en olycka som han råkade ut för då han spelade innebandy för några år sedan och då han slog ut en framtand.

Där har han haft en tandprotes som det uppenbarligen varit någonting fel på; varje utandning har liksom visslat till - pipit snarare. Det har man vant sig vid, men för en ny person som möter pappa så kan det vara ytterst irriterande och kan väl egentligen jämföras med det där gamla avsnittet av Seinfeld då George har på sig byxor som prasslar.

Naturligtvis så har vi legat på pappa och sagt att han måste byta tanden. Han har dock hävdat att det pipande ljudet varit en del av hans personlighet och charm. Diskutabelt, minst sagt. Därför är det glädjande att han, äntligen, gjort någonting åt det. Elle han och han förresten. Det var snarare min käre mor som fick nog en dag, tog tanden då de skulle gå och lägga sig och helt sonika spolade ner den i toaletten. Ja, jag har fått mitt temperament från min mamma…

Han har opererat in ett tandimplantat

Det som pappa nu har är ett tandimplantat i luckan där framtanden ska sitta. Ett tandimplantat innebär, om jag fattat saken rätt, att det finns goda chanser att tanden blir permanent. Det lät dock inte som något roligt ingrepp. Det första som skedde hos tandläkaren i Stockholm var att pappas käke undersöktes och då var tydligen någon typ av specialist närvarande.

Tydligen så är en starkt käke en förutsättning för att kunna på ett tandimplantat inopererat - en rökare, som mamma var en gång i tiden, skulle ha sämre chanser. Pappas käke var i tillräckligt bra skick för att ett tandimplantat skulle kunna sättas på plats:

Nummer ett: Aj. Man borrar alltså fast en titanskruv i käken. Djupt. Det lät allt annat än skönt. Jag vet inte hur lång tid det tog och jag vill nog inte veta heller.

Nummer två: Oj. I denna skruv så fäste man sedan en krona av porslin som ser helt perfekt ut. Den första kronan såg väl lite sisådär ut; men den vara bara provisorisk och satt där i väntan på att den riktiga skulle tillverkas. En krona som har exakt samma färg och form som den ordinarie framtanden. Jag är sjukt imponerad!

Pappa har naturligtvis haft ont, men de senaste dagarna verkar ha varit mycket bättre. Han tycker att det är skönt att slippa plocka ut tanden för rengöring och han tycker att det nya tandimplantat som sitter i överkäken är väldigt snygg.

Han verkar dock sakna det visslande ljudet. Och, konstigt nog: det gör faktiskt jag också.

Vill du veta mer om tandimpantat? Kolla in sidan Tandimplantat Stockholm, där finns mycket intressant att läsa om denna behandling.

19 apr 2018