CAROLINE B

När man vill bli av med rynkan i pannan

20 jun 2018

Min mamma är rolig, snygg och väldigt ung för sin ålder. Är 58 en hög ålder? Jag vet inte det jag. Hon har alltid varit en glad person, och gillar också att ha roligt. Även om det sker sorgliga saker i vår familj, som när min moster dog och mamma var väldigt ledsen, så kommer hon på att hitta på rolilga saker för oss alla i familjen. Dagen efter begravningen ställde hon till med släktkalas hemma hos oss och hela hennes familj pratade, skrattade och grät tillsammans. Jag älskar verkligen min mamma för att hon är så stark. Det är som att hon inte är rädd för olika känslor, allt får rum för henne. Jag tror det är därför som hon är så stark. Hon är inte rädd för saker som är sorgliga. 

Vi behöver alla mamma i min familj

Min pappas familj är helt annorlunda. Där pratar man inte om känslor, eller visar dem. Det är ganska stelt i deras familj. Jag tror det är därför papppa behöver mamma så mycket. Han är en livligare människa i hennes sällskap, tror jag. Vi alla behöver mamma. Och mamma behöver känslomässig påfyllning, det vet jag. Ibland vill hon vara i fred och drar sig undan och vill vara ensam på landet. Då får vi andra inte följa med. När hon har fått vara ensam en helg, kommer hon tillbaka till oss och är glad igen. Sådan är min mamma.

På samma sätt kan hon göra olika skönhestbehandlingar, eller spa behandlingar och efteråt är det som om hon har tankat mer kraft och ork. I år ska hon göra en fillers. Mamma har sagt att fillers är bäst när det kommer till att släta ut rynkan hon har i pannan. Hon har många fina rynkor, men rynkan i pannan vill hon bli av med.

Mamma går till en skönhetssalong i Stockholm

Då går hon till en skönhetssalong här i Stockholm och får en behandling med fillers. Det är en enkel injektion med fillers där hon har rynkan i pannan. Sedan är det bara att stiga upp och gå därifrån. Man behöver inte vara sjukskriven efter en behandling med fillers. Däremot bör man ta det lugnt och inte anstränga kroppen särskilt dagarna efter behandlingen.

Jag kan mycket väl tänka mig att göra något liknande om jag får rynkor i ansiktet. Det är inte dyrt, det är inte riskabelt och det gör inte ont. Gör man botox är det ju ett slags nervgift. Så är det inte med fillers; det är inga gifter. Vill man kan man göra fillers med hyaluronsyra, som redan finns naturligt i kroppen. Det är inget främmande ämne utan naturligt.

Råkade jag ut för en våldtäkt i tonåren?

12 jun 2018

Jag, liksom alla andra kvinnor, har följt det så kallade Metoo-uppropet noga. Det som började med att en skithög till man – Harvey Weinstein – avslöjades som en notorisk sexuell predator gav ringar på vattnet och gjorde att fler kvinnor steg fram och berättade. Det handlar om alla branscher och om historier som påminner om varandra. Oavsett om det handlar om städbranschen, om advokater eller om skådespelare så ser mönstret likadant ut.

Män i högre positioner använder sin makt för att tillskansa sig fördelar som de saknar rätt till. Förtäckta hot och stora löften delas ut i syfte att få sexuella handlingar utförda. Vidrigt och hemskt på samma gång; Metoo har varit en ögonöppnare och förhoppningsvis en väckarklocka som klämtar i bakgrunden för de uppburna män som ännu inte avslöjats. Er tid kommer, var så säker.

Metoo har även öppnat mina egna ögon kring min egen sexualitet. En fråga som jag ställt mig handlar om en incident i tonåren där jag var tillsammans med en kille. Vi hade varit tillsammans ett tag och vi hade regelbundet sex med varandra. Vi var kära, helt enkelt, och allt var så bra som det kan vara i tonåren. Det som solkar ner minnet är dock följande historia.

Kanske ingen våldtäkt – men ett sexuellt övergrepp

En gång var vi på fest tillsammans och jag hade druckit för mycket. Min kille hjälpte mig hem och såg till att jag bäddades ner. Jag minns ingenting av kvällen - kombinationen av öl, sprit, vodka och whiskey var ingen höjdare. Det jag dock minns – ytterst suddigt – är att jag vaknade mitt i natten av att min pojkvän låg och “höll på” med mig. Det var ingen regelrätt penetration, det handlade mer om något typ av förspel som skedde bortom min kontroll, utan min vetskap och utan mitt godkännande.

Där och då tyckte jag att det var obehagligt –  men jag lät ändå bli att konfrontera min pojkvän i efterhand. Jag var ju kär i honom, vi brukade ligga med varandra och jag såg det hela som lite oskyldigt. Han hade väl missuppfattat allting, tänkte jag.

Nu är jag inte lika säker. Det kanske inte handlade om en regelrätt våldtäkt, men det var definitivt ett sexuellt övergrepp. Han hade säkerligen inget ont uppsåt - han kanske trodde att det var helt okej! - och att han på något sätt ägde rätten till min kropp. Det gjorde han inte och det är också själva kärnfrågan i Metoo. Hur många liknande historier har man inte hört? Hur många unga killar och män har begått övergrepp som de inte ens är medvetna om att de begått? Kanske är en samtyckeslag lösningen, men jag är osäker.

Ska jag kontakta honom i efterhand?

Kvinnans kropp är ett tempel, men det är inget tempel som står öppet och för vem som helst att besöka. Det är alltid kvinnan som bestämmer och äger rätten till den egna kroppen. Jag tror att en del i detta handlar om bättre utbildning.

Killar måste, redan i ung ålder, få lära sig vad som är okej och inte. Det går inte att avfärda det vidriga tafsandet som killar i tonåren terroriserar flickor med genom att skylla på pubertet, pojkstreck och som en del av att växa upp. Det handlar om ett brott och det ska också behandlas som ett sådant.

Rätt utbildning – mer sexualkunskap, bättre sådan - föreläsningar av jurister, offer och kanske till och med förövare – kan ändra spelplanen för alltid. Min gamla pojkvän, han går förmodligen omkring idag och är lyckligt ovetande om den kränkning han utsatte mig för. Jag kanske borde kontakta honom.

Så når man en god hälsa

26 maj 2018

Det många frågar sig är hur man uppnår god hälsa. För att veta hur man ska uppnå det, krävs det att man vet vad hälsa är. Hur definieras hälsa? Vad är det? Är det bara en känsla? Känslor kommer och går. Vi vet inte alla gånger vad känslorna kommer från. Ibland kan man få en lyckokänsla bara för att ens mage mår bra, vilket inte alls på något sätt är oviktigt. Tvärtom. Man kan få lyckokänslor över att se sina nära och kära, vilket absolut påverkar hälsan.

Är man glad påverkar det hälsan definitivt, påstår forskarna. De personer som är positiva till sinnet, mår också bättre och är längre friska än de som är pessimistiska. Vi mår som de hormoner vi har i kroppen. Ibland rubbas hormonbalansen i kroppen och vi får ett humör som går upp och ner. Några av de förändringarna ser vi som mest under tonåren och under klimakteriet. Både flickor och pojkar genomgår hormonförändringar under tonåren då de ska gå från att vara barn till vuxna individer. Kvinnor genomgår liknande hormonförändringar när de går från fertil ålder till infertil.

Man behöver inte alltid gå till en läkare

Har man mycket smärta i kroppen, går det sällan att skylla på att någon är pessimistisk, optimistisk, lycklig eller olycklig. Vet man med sig själv att man inte har drabbats av cancer, kan man mycket väl gå till någon annan än sin läkare. Misstänker du att det är cancer, bör du alltid uppsöka en läkare som tar prover för att utesluta cancer, eftersom en upptäckt av cancer i ett tidigt skede förbättrar utsikterna att bli frisk betydligt. Så har du smärta någonstans i kroppen och misstänker det; gå till läkare, ta blodprover, låt dem röntga kroppen. Varför vi rekommenderar det är för att utesluta cancer och uppsöker du senare till exempel en akupunktör för din smärta, vet du att smärtan i alla falla inte leder till döden.

En läkare skriver bara ut medicin

Går du däremot till en vanlig läkare får du endast värkmedicin. Det är få andra saker som läkare på en vårdcentral kan göra för dig. Alternativet är att han eller hon ger dig en remiss till någon klinik som arbetar bara med smärta i den delen av kroppen. Ibland kan smärtan ha med förslitningar att göra och då behöver du kanske sjukgymnastik och att se över din ergonomiska situation på arbetsplatsen.

Träna bort den?

Har du uteslutits cancer kan du jobba med smärtan på olika sätt. Att träna den delen av kroppen som gör ont, ska man vara väldigt försiktig med. Endast om du går till en sjukgymnast som ger speciella träningsövningar och som vet att träningen inte skadar det smärtsamma området kan du göra efter sjukgymnastens instruktioner. Då kan träning vara bra, annars inte. Däremot kan du arbeta förebyggande med träning och träna innan smärtan infinner sig. Det är bra för alla.

Gå till massör?

Att gå till en massör kan också vara bra, innan smärtan kommer. Om du har ont och går till en massör, är risken stor att massören, om det inte är en naprapat, gör skadan värre än vad den är. Alltså; gå inte till en massor, om du har ont, om det inte är så att hen är naprapat och mycket väl vet vad som händer om man masserar de ställen där det gör ont.

Gå till akupunktör?

Att gå till en akupunktör med en smärta, är inte lika farligt som att träna eller massera i det område som du känner smärta. En akupunktör sticker endast i nålar på de olika ställen där du känner smärta. En akupunktör har dessutom, i likhet med både en kiropraktor och en naprapat, en mycket lång utbildning bakom sig. De har i flera år studerat kroppen. En kiropraktor kan till exempel allt om benen i människokroppen, liksom en naprapat kan varenda muskel. En akupunktör kan allt om leder och nervtrådar i kroppen.

Tur det finns frackar att hyra

20 maj 2018

Det är vår! Jag påminner om det om nu ingen har märkt det. Det är något med våren som får igång mig. Det är ljuset, värmen och det är som att alla vaknar upp (jag) och sträcker på hela sig och känner att man är vid liv. Hela vintern har man gömt sig under sitt gamla täcke och bara försökt överleva. När solen kommer fram är det dags att vakna och gå ut och känna att man lever. Med våren kommer en massa aktiviteter. Studenter ska ha sina fester, åka runt halva stan och tjoa. Andra ska gå på skolbal och måste fixa sin outfit. Som min lillebror. Men hur svårt kan det vara? Det är väl bara att hyra en kostym, eller en smoking om man så vill, eller hur?

Uthyrningsfirman tar hadn om allt

Även om man nu skulle spy på den, gör det ingenting. Uthyrningsfirman får ta hand om det. Det är därför man betalar dem. Men det är inte bara outfiten som ska ordnas. Sedan ska de bestämma hur de kommer till skolbalen. Det är viktigt att göra entré. Min storebror höll på månader innan och planerade allt från limousine, vilket tydligen är ute. Sedan skulle det bli en krabba, en jättelik SUV med monsterhjul och en chaufför som skulle köra dem förstås. TIll sist blev det en veteran-polisbil. Killarna gjorde verkligen det årets entré, när de klev ur polisbilen som kom till festen med tjutande sirener och ut klev fem killar i kostymer och svarta solglasögon. Sedan vankades det middag och dans. Lärarna hade satt ihop en show och bjöd verkligen på sig själva. Jag vet, för jag var där. Mina föräldrar hade lovat att jag skulle servera på deras middag.

Killarna dansade efter toabesök

Efter showen, blev det dans för alla. Som vanligt var det bara tjejerna som vågade dans. Tills min storebror fick med sig sina killkompiusar att dansa och de intog verkligen dansgolvet, till en av dem spydde. Det visade sig att de hade gått in på toan och tagit sig en riktigt ordentlig sup, och som lla vet "dansar jag aldrig nykter" (som Magnus Uggla). Min bror kom hem med helt nerspydda skor. Det var bara att slänga dem. Jag antar att han hade kul, för jag gick innan de hade hunnit in på killtoan. Det var något som visade sig när han kom hem med illaluktande skor. Om du också behöver hyra en kostym, frack eller en smoking i Stockholm kan du fortsätta läsa här.

När man får ont i ryggen och är en karlakarl

20 apr 2018

Igår fick min pappa åka in till akuten. Han hade så sjukt ont i ryggen, så på SOS Alarm trodde de att det var något fel på hans hjärta. De ville skicka en ambulans till honom men mamma körde in honom till Danderyds sjukhus.

Där konstaterade de att det inte var något fel på hans hjärta, men att han hade en inflammation i ryggen, och det var det som gav honom så stora smärtor. Han var inte säker på varifrån smärtan kom från, den var så stor att han ibland trodde att det var något fel på magen. Han hade ont i mellangärdet, och mådde allmänt dåligt.

Nu går han till en kiropraktor

Idag skjutsade jag honom till en kiropraktor som finns här i Vallentuna. Han såg direkt på pappa vad det som var fel. Han var helt sned i ryggen och tydligen hade han gått med sned rygg utan att ha märkt det. Till sist hade musklerna sagt ifrån eftersom han hade belastat ryggen fel i flera månader. Nu är han sjukskriven och ska försöka kurera sig med promenader. Det börjar ju närma sig pensionsåldern för hans del. Detta var den kiropraktor som pappa gick till: http://www.kiropraktorvallentuna.nu.

Man kan inte jobba så många år när man har en så sned rygg som han har. Kroppen säger ju ifrån. Den vill inte vara med längre, om pappa inte bryr sig om sin kropp.

Svårt att fortsätta vara karlakarl

Det är många i hans ålder som inte bryr sig om kroppen. De räknar bara med att den ska hänga med, som om inget hänt, fastän han har varit sträng mot den och struntat i den. Jag försöker få honom att fatta att han måste ta hand om sin kropp om den ska hänga med i många år ännu. Själv säger han hela tiden att han aldrig har varit sjuk, och att han är frisk som en nötkärna. Vad han nu menar med det. I alla fall bryr han sig inte tillräckligt om sig själv. Han är helt enkelt inte snäll mot sig själv. De brukar inte vara det, män i hans ålder. Då ska man vara en karlakarl. Suck.

Det är bättre att erkänna när man har ont i kroppen. Då kan man göra något åt det. Ingen kropp kan fortsätta som förut. En smärta i kroppen är kroppens sätt att säga att man gör fel, den vill att man gör på annat sätt. Den vill kanske vila, och vill att vi tar det lugnt. Framför allt, tror jag, att man ska vara snäll mot den. Då håller den längre. Den vill ha vila, och motion. Då håller den livet ut.

Pappa har äntligen fixat sin tand

19 apr 2018

Tidigare har man kunnat höra så fort pappa varit i närheten. Hans ankomst har liksom föregåtts av ett visslande ljud. Något som har varit perfekt om man hållit på med någonting som man inte velat att han ska se. Det visslande ljudet? Ja, det har handlat om en olycka som han råkade ut för då han spelade innebandy för några år sedan och då han slog ut en framtand.

Där har han haft en tandprotes som det uppenbarligen varit någonting fel på; varje utandning har liksom visslat till - pipit snarare. Det har man vant sig vid, men för en ny person som möter pappa så kan det vara ytterst irriterande och kan väl egentligen jämföras med det där gamla avsnittet av Seinfeld då George har på sig byxor som prasslar.

Naturligtvis så har vi legat på pappa och sagt att han måste byta tanden. Han har dock hävdat att det pipande ljudet varit en del av hans personlighet och charm. Diskutabelt, minst sagt. Därför är det glädjande att han, äntligen, gjort någonting åt det. Elle han och han förresten. Det var snarare min käre mor som fick nog en dag, tog tanden då de skulle gå och lägga sig och helt sonika spolade ner den i toaletten. Ja, jag har fått mitt temperament från min mamma…

Han har opererat in ett tandimplantat

Det som pappa nu har är ett tandimplantat i luckan där framtanden ska sitta. Ett tandimplantat innebär, om jag fattat saken rätt, att det finns goda chanser att tanden blir permanent. Det lät dock inte som något roligt ingrepp. Det första som skedde hos tandläkaren i Stockholm var att pappas käke undersöktes och då var tydligen någon typ av specialist närvarande.

Tydligen så är en starkt käke en förutsättning för att kunna på ett tandimplantat inopererat - en rökare, som mamma var en gång i tiden, skulle ha sämre chanser. Pappas käke var i tillräckligt bra skick för att ett tandimplantat skulle kunna sättas på plats:

Nummer ett: Aj. Man borrar alltså fast en titanskruv i käken. Djupt. Det lät allt annat än skönt. Jag vet inte hur lång tid det tog och jag vill nog inte veta heller.

Nummer två: Oj. I denna skruv så fäste man sedan en krona av porslin som ser helt perfekt ut. Den första kronan såg väl lite sisådär ut; men den vara bara provisorisk och satt där i väntan på att den riktiga skulle tillverkas. En krona som har exakt samma färg och form som den ordinarie framtanden. Jag är sjukt imponerad!

Pappa har naturligtvis haft ont, men de senaste dagarna verkar ha varit mycket bättre. Han tycker att det är skönt att slippa plocka ut tanden för rengöring och han tycker att det nya tandimplantat som sitter i överkäken är väldigt snygg.

Han verkar dock sakna det visslande ljudet. Och, konstigt nog: det gör faktiskt jag också.

Vill du veta mer om tandimpantat? Kolla in sidan Tandimplantat Stockholm, där finns mycket intressant att läsa om denna behandling.

Sjukt många bröllop i år

9 apr 2018

Senast berättade jag om Pillan som ska gifta sig. Och det visar sig (typiskt nog) att hon inte är ensam bland våra vänner som ska gifta sig, det känns som att alla ska gifta sig samtidigt. Bara i år är vi bjudna till sex olika bröllop. Det är bröllop i Eskilstuna, Uppsala, i Norrland och i Stockholm (tre här). Ett av dem ska vara på Skansen. Det blir ett kändisbröllop som ska vara på Skansens festvåning. Det är ju så himla fin miljö på Skansen. Det kommer att bli ett midsommarbröllop, och vigseln ska hållas i Seglora kyrka. Sedan (antar jag) ska vi gå bort till festlokalen Skansen festvåning, som den heter. Kyrkan är så fin. Den är nästan lika gammal som Skansen, eller är äldre. Kyrkan är byggd 1729 och har legat i Skansen sedan 100 år tillbaka (sedan 1918). Där kan man få Skansens spelmän och gå med gästerna så att man har musik från kyrkan till festen. Dessutom kan man få åka häst och vagn från kyrkan till festen. Det kommer nog att bli ett traditionellt bröllop med musik och fest enligt gammal svensk stil.

Så gott som alla sex bröllop kommer att vara i sommar, och en i början på september, en redan i maj, så det kommer att bil hektiskt att gå på alla bröllop, men det är verkligen bröllop som jag ser fram emot.

Det blir släktbröllop i sommar

Det är en av mina kusiner som ska gifta sig i år som jag känner bäst. Och jag är så glad för hennes skull. Hon har haft det tufft med lite struliga män som hon har varit tillsammans med. Nu har hon äntligen hittat en bra och stadig man som hon älskar. Sedan är det två i mitt kompisgäng här i Stockholm som ska gifta sig. Det ena blir ett riktigt kändisbröllop, så jag är redan nervös. Vad ska man ha på sig? Med eller utan hatt? Ett bröllop stod det inget om i inbjudan om vilken klädsel som förväntas av oss, gäster. Enligt min pojkväns mamma, ska man ha på sig ”aftonklänning” och mannen ska ha frack, om det inte står något om klädval. Det är lite lättare då, för då kan man egentligen ha vilken klänning som helst; kort eller lång, bara den är riktigt festlig. Står det kavaj, är det meningen att man ska ha en lite striktare dräkt, vilket är ganska tråkigt, det är som att gå till jobbet, och är inte särskilt festligt.

Vad man ska ha på sig på bröllop

Enligt henne är black tie smoking och cocktail klänning. Det är ändå lite festligare än kavaj och på de flesta bröllopsinbjudningarna står det kavaj. Lite trist, tycker jag. För min del ska bröllop vara så festliga det bara går. När (och om) jag någon gång gifter mig, SKA alla ha långklänning och frack. För då har alla klätt upp sig till tänderna och det är så festligt.

Pillan ska gifta sig!

4 apr 2018

Min bästa kompis, Pillan ska gifta sig. Det är ett tag sedan nu, som hennes pojkvän Roger friade till henne. Han gjorde det på det traditionella sättet, på deras favoritrestaurang och hade en servitör att komma med ett glas champagne till henne. I champagneglaset låg en ring till henne. Det var lite mörkt i restaurangen så hon såg inte champagnen, eller så var hon lite dragen, men höll på att få ringen i halsen. Som tur, svalde hon inte.

När hon väl upptäckte vad det var i glaset gled han ner på ena knät och friade till henne. Jag vet hur det gick till för jag och min sambo var med när det hände. Han var så nervös att han ville ha med oss som moraliskt stöd. Och eftersom vi var där, misstänkte hon ingenting om att han tänkte fria till henne.

Nu är de lyckliga

Gissa om hon blev paff – och lycklig. Hon har verkligen velat gifta sig med honom länge. Det är han som har dragit ut på tiden. Så när han äntligen friade till henne visste hennes lycka inga gränser. Jag och sambon blev också så glada, fastän vi visste vad som skulle ske. Snabbt och smidigt såg vi till att avlägsna oss när första chocken hade lagt sig. De var så lyckliga, så vi skjutsade hem dem, vi drack ingen champagne.

Jag hjälper henne med förberedelser

Nu har jag haft Pillan på tråden nästan varje dag sedan hon började planera bröllopet. Och vilket bröllop hon håller på att planera. Det kommer att bli jättestort – jag menar jättestort, med kyrka, hundratalet gäster, fest på ett slott och buss som ska köra ut dem till slottet. Kyrkan äger rum i Uppsala, eftersom Pillan är därifrån och hennes föräldrar bor kvar där. Sedan ska alla gästerna skjutsas ut till festen i en och samma buss. Hon vill ju inte att någon av gästerna tappas bort på väg till festen.

De hyr en buss som tar med alla gästerna

Det är enklast på det sättet, då behöver ingen tänka på vem som ska dricka och inte dricka, utan alla kan ta sig från Uppsala centrum och hem igen utan att behöva köra, om de så vill. Det bästa med att hyra en buss är att det följer med en chaufför som kan köra bussen. Annars krävs det ju att någon plötsligt får för sig att ta ett busskörkort, och det kan man ju inte göra, anser jag. Dessutom är det bättre att någon som inte känner Pillan eller hennes blivande man, agerar chaufför för alla den kvällen. 

När man tar träningen till nästa nivå

15 mar 2018

Jag har jobbat så sjukt mycket den senaste tiden, plus att jag har tagit min träning till nästa nivå. Jag har inte tränat särskilt länge, men hakade på spinning när min kompis  var helt lyrisk över det gym som hon började gå på. Så hon övertalade mig att börja spinning på samma gym – och när jag kom dit förstod jag vad det var som var så bra med spinningen; tränaren. Så snygg, rolig och uppmuntrande. Jag förstår att hon föll för honom. Pladask. Hon är nästan kär i honom. Och det, trots att de inte känner varandra. Hon har bett mig fiska lite, och ta reda på om han har något förhållande, men det är ju inget man traskar fram och frågar helt apropå ett spinningpass; ”Hej, är du singel, eller?”.

Bra ha förhållande med sin tränare?

Sanningen att säga, tror jag inte det är någon idé att inleda ett förhållande med sin tränare – om man nu inte råkar vara Sveriges kronprinsessa. Där hittade hon ju ett guldkorn. Däremot har jag flera vänner som har hittat varandra på gymmet. Mest är det män som kollar in tjejerna, tror jag. Vad är det med män? Har de alltid radarn på när det kommer till tjejer? 

Tillbaka till min träning. Jag tror att jag äntligen, efter några månaders träning börjar se effekterna av den. Jag är mycket piggare nu än någonsin förut. Jag ser att jag börjar få lite muskler och att magen försvinnner. Endorfinerna sprutar efter träningen och jag mår så bra. Jobbet går som en dans. Och jag är inte trött, på eftermiddagarna som jag alltid var förut. Men jag hinner inte städa. Jobbet och  träningen tar all min tid. När jag väl är hemma, går jag bara och lägger mig, läser en bra bok, ser en film, eller så vill jag ägna tid åt min pojkvän. Vi hinner ju inte ses särskilt mycket, så när vi väl gör det vill jag spendera all min tid med honom. Har faktiskt hittat en städfirma som är riktigt bra.

Världens bästa städfirma!

De är trevliga, de städar precis som de lovar att de ska. De är punktliga och de gör underverk hemma hos oss. Jag tycker att det är helt underbart. Inget mer dåligt samvete (varför har man det egentligen?) över att det är stökigt och lite smutsigt hemma. Nu kan jag bjuda över mina vänner när som helst, och vet att det är städat och rent. Förut fick man ”panikstäda” – rafsa ihop alla smutsiga kläder och skor och slänga in dem i garderoben, bädda sängen, snabbtorka i badrummet och så vidare.

Tog hjälp av en golvläggare

12 feb 2018

I mitt yrke så handlar det om att hjälpa kunderna att nå fler kunder. Det vill säga; det är mitt arbete med inredning som till stor del avgör om kunderna vill stanna i en butik eller om de vänder i dörren. Det roligaste som finns är att få fria tyglar och där man verkligen kan gå all-in med fantasin. Naturligtvis med en budget att förhålla sig till, men ändå - de bästa kunderna är de som vågar släppa taget om sin inrättning och lämna över inredning och design i mina händer. Mitt senaste uppdrag var ett sådant.

Ett par hade precis tagit över en mindre lokal inne i centrala Stockholm och skulle köra igång med att sälja second-hand-kläder i denna. Lokalen hade stor potential - ett loft, fina ytor och ett rustikt trägolv. Men, allt var väldigt nedgånget och slitet. Jag stod länge i valet och kvalet om att låta den ruffiga atmosfären bestå och inreda med denna som bas. Det hade liksom gett butiken en aura av de vintagekläder man skulle sälja. I sista sekund så tänkte jag dock om; den här butiken skulle inredas med ljus och med en sober framtoning.

Vår golvläggare förespråkade en golvslipning. Han tyckte att det var en ren styggelse att riva ut ett vackert trägolv. Det efterföljande ytbehandlingen gav exakt den ljusa ton jag hoppats på

Här började mitt arbete med det som syns allra mest - golvet. Genom åren har vi skaffat en fin samarbetspartner i form av en golvläggare i Stockholm som brukar hjälpa oss. Jag hade tänkt mig att riva ut det gamla, rustika trägolvet och ersätta detta med en vanlig parkett.

Då jag delgav mina planer för vår golvläggare så gjorde han nästan ett korstecken i luften: här skulle minsann inte något golv rivas ut - här skulle en golvslipning göras. Jag förklarade att jag ville ha ett ljusare golv än det som fanns och att det skulle vara omöjligt att nå den visionen även om en golvslipning skedde.

Vår golvläggare var dock fast som ett berg i sin övertygelse, han sa att det var en ren styggelse att riva ut ett sådant vackert golv. Och: han sa även att det var möjligt att slipa golvet för att därefter addera en ytbehandling som var ljusare i färgen. Jag lät honom hållas - vem är jag att leka golvläggare och vad vet jag egentligen om deras yrke.

Butiken blev superfräsch

Han jobbade över helgen och då jag kom på måndagen så hade han precis lagt på den ytbehandling som han pratat så gott om. Jag kunde inte tro att det handlade om samma golv.

Vilken skillnad! Ännu bättre blev det då vi fräschade upp väggarna och monterade punktbelysning runt om i butiken. Loftet lät vi behålla i samma mörka ton, men med ett undantag i att vi monterade klämlampor lite varstans på räcker och riktade dem ömsom in mot loftet och ömsom ut mot butiken.

Ägarna? Sjukt nöjda. Då vi satt ut alla hyllor och organiserat galgar, hängare, skohyllor samt fixat till ett inbjudande skyltfönster så kunde vi hänga alla deras kläder på plats. Jag får väl säga att jag aldrig klarat detta utan vår golvläggare. Det som var synd för honom var att den klänning jag fick som tack för hjälpen såg lite tight ut för hans kropp. Han är nog snarare en 42a än en nätt 36a som jag själv. Otur för honom.

Här kan den som vill läsa mer om golvläggning: http://www.golvläggarestockholm.net.

Vad man ska göra om håret faller av

5 feb 2018

Min ”hubby” där hemma (sambon) vill göra något åt att han blir allt mer tunnhårig (tycker han). Jag ser inte det, men han tycker det är störande. I alla fall tycker han själv att det folk stirrar på hans hår. Jag ser ingen skillnad, men han tycker det är stor skillnad på hans hår för, typ tre år sedan, och hur hans hår ser ut nu. Jag misstänker att det mesta sitter i hans eget huvud, och inte har med hur verkligheten egentligen är, men vad ska man göra? Jag säger till honom att hans hår inte ser tunnar ut än i går, i alla fall, men inget hjälper. 

Är det bäst att transplantera hår?

Nu har han börjat prata om att transplantera sitt hår. Mig veterligen är det en stor grej att göra. Jag har hört att det gör fruktansvärt ont, men vad vet jag? Han är inte direkt typen som bangar för lite smärta. Dyrt är det i alla fall. Fast, om vi inte åker på semester, kan han transplantera håret. Jag åker med syrran istället på min semester, så kan han vara hemma och operera håret. Jag misstänker att det skulle göra mycket för hans självkänsla om han opererade håret. Antagligen skulle han bli mer nöjd och mindre misstänksam och tro att folk stirrade på hans hår.

Omöjligt att inte ha hår

Tydligen är det känsligt det här med hår. Ha hår eller inte är väldigt viktigt. Själv kan jag inte ens tänka mig att INTE har hår, så det måste verkligen vara ganska hemskt om man märker att håret faller av. Det skulle vara rena mardrömmen om det hade mig. Sånt där är ju något man tar för givet, att det bara finns där. Tydligen är det inte det för män. Min pappa blev flintis efter att han fyllt 40, men det var inget som vi andra tänkte på i vår familj. Det var ju som det var med den saken. Pappa var ändå vår pappa, oberoende hur han såg ut i håret. När pappa var i den åldern, fanns det inte så mycket man kunde göra. Det var inte som det är nu, när vem som helst kan få nytt hår, bara man vill. 

Jag tycker verkligen att de som vill, ska skaffa nytt hår. Hade det varit jag som hade mist mitt hår, hade jag absolut sett till att få nytt hår på knoppen. Så det så.

Takläggare utanför fönstren

31 jan 2018

Sitter just nu och har en välbehövlig vilodag från jobbet. Min chef är på utbildning och hon var bussig nog att ge oss alla ledigt en dag extra. Något som verkligen uppskattas så här efter helgens bravader. Inte för att det hände något särskilt, vi var ut en sväng i lördags med det var - med våra mått mätt - ganska städat. Jag kom väl hem och i säng ungefär runt halv fyra och spenderade hela söndagen i sängen där jag tittade på olika serier på Netflix. Uppehåll skedde endast för att hämta en pizza som jag beställt. Trevligt och väldigt välbehövligt.

Jag vaknade i morse av att det hölls på utanför mitt fönster. Det small och det hamrades på taket. Jag kunde inte somna om utan jag gick och satte mig vid köksbordet med en kopp kaffe. Det som störde min skönhetssömn var några takläggare och det är dessa jag tänkte skriva om här. Gud, vilket häftigt yrke! Läs mer här, den som vill: http://www.stockholmtakläggare.se.

Jag har aldrig tänkt på en takläggare på det sättet. jag har mer sett dem som några som byter tak på typ villor och aldrig att de är så extremt högt uppe. Våra fastigheter är rätt höga och nu ser jag takläggare typ hänga utanför kanten för att böja till någon plåt. Jag vågar inte ens tänka mig hur det ser ut på vissa hus inne i centrala Stockholm.

Hur vågar de? De har ju förvisso linor och annan säkerhetsutrustning, men ändå - takläggare skulle jag aldrig våga jobba som. Jag vågar knappt ställa mig på en mattkant utan att drabbas av svindel och yrsel. Så, hatten av till alla takläggare i Stockholm - vad ni än gör så har ni min fulla respekt! Mindre tack dock för att ni väckte mig på min lediga dag…

Nyårsfesten blev - som vanligt - ett fiasko

Nu börjar jag faktiskt längta lite efter jobbet. jag mår inte bra av att vara ledig för länge. Först jul och sedan Nyår på det. Nyår förresten, vilket jäkla fiasko det blev. Ska man hitta en lyckad fest så är det nog bäst att man anordnar den själv.

Överlag så är väl förresten nyårsafton och midsommarafton de absolut sämsta dagarna att festa på? Allt ska vara så tillrättalagt, alla ska ha så roligt och varenda liten detalj - från mat och dryck till lokal och gäster - måste vara riktigt genomtänkt. Allt slutar ändå med att alla står där i kylan och skjuter av några futtiga raketer, dricker lite billig champagne och lovar löften man bryter lagom till Ivanhoe dagen efter.

Nä, nästa år ska jag fixa festen och då blir det precis som en vanlig lördag.

Fräsch efter festen

28 jan 2018

Jag var på fest i helgen. En riktig sån fest som man bara ser i amerikanska serier; det var knökfullt på dansgolvet. Det var så god mat med en massa läckerheter. Vi höll till i en så snygg lokal i Vasastan. Musiken var hög, alla såg så pigga och fräscha ut. Och så många snygga killar det var där! Jag och Pillan och alla våra vänner var där. Till en början var festen lite stel, men den tog sig efter att det kom en DJ dit och fick igång oss alla. Vi dansade hela natten, till vi var helt slut. Alla i Pillans och mitt tjejgäng sov över hos mig efter det. På morgonen efter kände vi oss fortfarande packade. Vi sov till klockan tre på eftermiddagen.

Fortsatte festa dagen efter

Eftersom vi vaknade packade fortsatte vi helt enkelt på samma sätt och drack även dagen efter. Men då tog vi det lugnt och satt hemma hos mig och tittade på TV serie efter TV serie; bridsmaids, Gossip girl, Vänner och Modern family. Precis lagom aktivitet när man måste få alkoholen ur kroppen. Nästa dag var det bara att försöka vakna, fräscha till sig och vara på benen, lagom till jobbet.

I helgen ska jag fräscha upp mig

Därför ska jag börja om på nytt nästa helg; toppa håret, gå på gymmet, och bleka mina tänder. Det är påfrestande på både utseendet och hälsan att festa. Tyvärr feströker jag och det gör att jag får alldeles bruna tänder efter en festande helg. Och det finns inget värre än bruna tänder. Det går ju inte att träffa ens kunder och ha bruna tänder. Som inredare är jag noga med mitt eget utseende. Ska mina kunder få förtroende för min goda smak, måste jag själv se fräsch ut. Så därför går jag då och då till tandläkaren och ser över mina tänder. Inga hål får finnas där, liksom inga bruna tänder heller. Om du letar efter en bra tandläkare kan du kika här; www.solnatandläkarna.nu.

Sedan ska jag fasta

Efter alla julhelger och nyårshelgen ska jag börja fasta. Jag gör det alltid några gånger om året. Det är så skönt att göra det. Då går jag på grönsaksfasta. Jag gör shots åt mig själv på en massa grönsaker och frukt. Mest blir det spenat och äpplen, bananer och apelsiner. En annan gång blir det bara färska bär. Det är allt som jag intar under mina fastedagar. Jag dricker några sådana shots er dag och sedan dricker jag mycket vatten. Det känns som att jag får ur mig en hel del gifter från en massa skräpmat som man har ätit under jul och nyår. Gör det du med.

Så här gör du en grön shot:

150 gram spenat

1 äpple

1 banan

1 apelsin

3 centimeter ingefära

3 dl vatten

Allt mixas i en mixer, tillsammans med vatten. Drick. Klart!

Avlägsna hud efter viktnedgång

18 jan 2018

Jag är så sugen på ett trådlyft. Jag är sådan som går upp och ner i vikt, tyvärr. Det handlar inte om så många kilon (tio) men särskilt när jag har gått ner de kilona, syns det på min hals, den blir skrynklig och det gillar jag inte. Det skulle definitivt vara, way too much, att operera sig för att man tycker att man har lite för mycket hud på halsen, men med den nya metoden som jag har hört talas om, så kan man lyfta hud och veck i huden med hjälp av trådar. 

Lyfter huden med hjälp av tunna trådar

Metoden innebär att man placerar tunna, tunna trådar i ett skickligt rutmönster i ansiktet, eller halsen, hakan, eller runt munnen, eller helt enkelt där man vill få huden lyft. Man använder sig av ett ämne som äter polydioxanone. Det sägs att det är ett ämne som kroppen inte stöter bort. Från början var metoden tänkt att forma sydkoreanska ansikten från att vara runt till att bli mer V-formade. Där har de haft ett västerländskt skönhetsideal, ända sedan Marco Polo hittade till Kina. Vilket jag kan tycka är synd. Alla kulturer har sin skönhet, och varför skulle inte de ha det? I alla fall har deras metod visat sig vara väldigt bra och lyckosam. Numera formar man inte ansikten i V-form, utan man utnyttjar metoden till att lyfta rynkor, halsar, hakor, skrattrynkor, orosstrecket i pannan, rynkade munnar och annat som man inte vill ha i sitt ansikte.

Behandling utan narkos

Det som är så bra med metoden är den att man slipper bli nedsövd – vilket belastar kroppen väldigt mycket och faktiskt innebär en risk. Man behöver inte ens smärtlindring, om man nu inte vill ha det, för säkerhets skull. Behandlingen tar bara en halv, till en timmes tid. Man kan gå till jobbet efteråt. Kanske man ska ta det lugnt en vecka efter, för att låta huden vila upp sig efter behandlingen. Mina vänner rekommenderar metoden. Det innebär inte något stort ingrepp. Läkaren sticker i ens ansikte, hals eller haka med en lite, tunn nål och placerar trådarna i rutmönster som lyfter huden runt ögonen, munnen eller pannan. Efter några veckor ser man tydlig skillnad. Det är märkbart bättre det man ser. Så pass att jag funderar starkt på att göra det.

Måste jag ta körkort?

2 jan 2018

Min pappa tycker att jag ska ta körkort. Han har tjatat ett bra tag på mig och jag säger bara ”nej, pappa inte nu”. Sedan är han tyst ett tag. Efter något år börjar han tjata igen. Han har till och med erbjudit sig att betala för mitt körkort. Jag bara ”äh, det kan jag göra sedan”. Sedan fick jag höra att han har bestämt att jag ska ta körkort nästa år. Han har tydligen hittat en intensivkurs ute på vårt lantställe. 

Han tycker att jag ska ta körkortet i Flen. Vi har vårt lantställe utanför Malmköping, ifall du undrar. Malmköping är världens håla, men mina föräldrar gillar stället. Jag kan väl tycka att det är okej att komma ut på landet någon gång varje sommar. 

Han tycker jag ska offra min semester

När jag var liten bodde jag hos grannarna som hade stall och hästar i hagen. Jag tjatade till mig att få ta hand om hästarna, rykta dem, mocka i stallet och rida på dem. De stod väl ut med mig till en början. Sedan kunde de inte vara utan mig. Jag fick hästarna att må så bra. De mindes mig, oberoende hur lång tid det gick mellan att jag kunde komma och hälsa på dem. Varje gång som jag dök upp kom de galopperande emot mig och visade att de mindes mig. De strök sin fina mula mot mig och letade efter godsaker i mina fickor. Snacka om att vara godissugna. Hästar är så fina, jag älskar hästar. Det blir bara så sällan som jag kommer loss och kan åka ut till något stall. Det blir lite ont om tid. Något min pappa inte verkar fatta. Och nu tycker han att jag ska offra min semester för ett körkort, som jag inte ens vet om jag behöver. Jag menar, ska jag någonstans kan jag alltid be någon köra mig.

I framtiden kanske vi har självkörande bilar

Vem vet, vi kanske inte ens behöver körkort i framtiden? Varför ska man då ta körkort? Det värsta är att pappa redan påstår att han har betalat hela intensivkursen i Flen. Så. Nu ger han mig dåligt samvete. Han tvingar mig att ta det där förbaskade körkortet. På riktigt tycker han att jag ska offra min semester till att ta det där körkortet. Ja, vad ska man säga? Jag tycker i alla fall att han i så fall borde köpa en intensivkurs i Stockholm. Gör han det, kanske jag är beredd att lägga hela semstern på den...

← Äldre inlägg