Träning eller rumplyft?

Så här i januari så märks det verkligen att många avlagt nyårslöften och vill förändra sina liv. Jag, som har träning som ett naturligt inslag i vardagen, ser detta primärt på gymmet. Det är smockfullt - från tidig morgon till sen kväll.

Vis av erfarenhet så vet jag - tyvärr - att de allra flesta droppar av och faller tillbaka in i gamla synder igen. Man klarar av att hålla motivationen uppe i ungefär en månad, därefter så börjar man tulla lite på schemat och fuska med träningen.

Träning är en naturlig del av mitt liv

Jag är långt ifrån en träningsnarkoman och jag tränar mestadels för att jag mår bättre av det. Det handlar inte om att bygga muskler, om att bli smal eller orka springa en mil. Jag tränar mest för att jag blir pigg i huvudet och att jag känner mig gladare och fräschare. Fysiken kommer på köpet och som en bonus. Överlag är jag nöjd med min kropp: jag har accepterat hur jag ser ut och jag vet mina begränsningar.

Annat var det då jag började träna. Då hade jag ett mål i sikte: att få en större rumpa. Det var vid den tiden då Kim Kardashian slog igenom på allvar och då rumporna plötsligt skulle vara större och fylligare. Och, där stod jag med min lilla rumpa och tittade avundsjukt på.

Jag började träna för att den skulle bli större; varenda pass innehöll minst två övningar för rumpa - utfallssteg och höftlyft - och jag blev hela tiden starkare och starkare, men rumpan växte inte på det sätt jag ville. Där och då insåg jag att det inte spelade någon roll hur mycket jag tränade, min rumpa skulle ändå vara av en mindre modell.

Tjej i träningskläder på gym

Jag började överväga ett rumplyft

Jag började googla på rumplyft och undersöka möjligheterna för att genomföra ett sådant ingrepp. Ett rumplyft innebär att man antingen sätter in implantat i skinkorna och att man därefter formar rumpan efter hur man vill ha den. Efter några veckor så kommer kroppen muskler att börja samspela med implantaten och rumpan kommer därigenom att se helt naturlig ut.

Ett annat alternativ vid ett rumplyft är att man använder fett från den egna kroppen. Det var uteslutet för mig, med tanke på att jag var så pass smal - men det innebär dock en kombination som jag gillar: du tar bort fett från exempelvis magen och använder det till att få en större rumpa. Snacka om att maximera ett ingrepp!

Kanske i framtiden?

Jag landade i - efter mycket om och men - i att jag skulle avstå från ett rumplyft. Det var dels fel i tiden, jag hade precis fått ett nytt jobb som krävde stillasittande (efter ett rumplyft så bör man undvika att sitta under en tid) och dels så började jag gilla hur min rumpa såg ut. Den är ju långt ifrån pinnsmal och platt; de nya musklerna har gjort att den ser ganska fyllig ut ändå och jag är dessutom tveksam till hur jag skulle se ut om rumpan plötsligt blev avsevärt mycket större.

Jaja, framtiden får väl visa hur jag känner angående detta. Jag är definitivt inte emot olika operationer och ett rumplyft är dessutom en säker metod. Om det är något jag avskyr så är det pekpinnar och där folk visar hur andra ska leva sina liv. Har du ett område på din kropp som du verkligen inte trivs med så är det inget fel i att söka professionell hjälp för att korrigera detta. Om det sedan handlar om ett rumplyft, ett näsjobb eller att du vill fylla ut dina bröst spelar ingen roll. Det är din kropp!

22 Mar 2020