Vår BRF har köpt in markiser

Jag har aldrig varit riktigt engagerad i min BRF. Det är jag förmodligen inte ensam om i Stockholm. Jag kan villigt erkänna att jag helst inte träffar mina grannar mer än nödvändigt: står jag vid min ytterdörr och hör att en dörr på samma våningsplan öppnas så stannar jag kvar inomhus och väntar till dess att grannen i fråga gått in i hissen och åkt iväg. Inte för att jag ogillar grannen - utan av den enkla anledningen att jag avskyr småsnack.

Hisspitchar grannar emellan - finns det någonting värre. “ Fint väder idag va? Visst är rabatten vacker? Har du sett tvättstugan på sistone? “. Men herregud, säg någonting av värde, människa!

Nåja, jag är alltså en av alla dem som drar ned mina persienner och smyger omkring på huk varje gång det vankas städdag eller någon annan typ av aktivitet. Pinsamt nog. Men, och det är också hit jag vill komma: nu är det slut på persiennerna och äntligen så har min BRF - och lilla jag! - fattat ett bra beslut. Vi ska montera markiser på fasaden.

Jag tycker att markiser är så himla snygga. De ramar in, de ger skugga, de adderar mer lyx och de går att styra. Vad finns det att ogilla? En hel del tydligen. Förslaget av markiser möttes nämligen av ett hårdnackat motstånd där Nej-falangen verkligen mobiliserade och tyckte att pengarna kunde läggas på någonting vettigare. Vad, det vet jag inte. Det hela gick så långt så att vi fick kalla till ett extramöte för att rösta om huruvida vi skulle montera markiser eller låta bli.

Vi vann - med en röst. Eftersom det var första gången jag deltog vid en omröstning så kan jag inte låta bli att ta åt mig äran för att projektet blir av. Och; jag kunde heller inte låta bli att engagera mig i vilka markiser vi skulle välja. Bygglovet gav oss lite begränsade möjligheter, men det fanns ändå ett estetiskt svängrum där min expertis passade som handen i handsken. Är man inredare så är man.

Våra markiser kommer att höja värdet på fastigheten

Jag propsade för en mer neutral färg på markiserna. En i ljusare beige som kommer att passa extremt bra mot den ljusgrå putsen på fasaden. I början så hade de planerat en annan nyans; en slags läbbig gul som jag snabbt sablade ner med mina vassa argument. På tal om att sabla ner. Det som lugnade leden hos nej-sidan var argumentet pengar. En kille i Styrelsen hade nämligen gjort en väldigt gedigen research där det tydligt framgick att fastigheter med markiser hade ett högre värde än de som inte hade det. Innebärande att varje enskild lägenhet förmodligen kan säljas för mer pengar.

Precis som vid exemplet om balkonger. Förändrar man på fasaden så ökar också den positiva helhetsbilden. Men, det var ändå pengarna som fungerade som rent valium för de uppeldade markishatarna. Så fort de fick höra ordet värdeökning så blev de fromma som lamm och ville vara med och bestämma kring vilket företag som skulle montera våra markiser.

Det är också en anledning till varför jag ogärna träffar mina grannar i Stockholm: alla vet vad värde på den andres bostad är. Å andra sidan så vet ju jag det också; Hemnet är typ dte första jag kollar på morgonen. Det är dock ett syndrom som jag gärna ser ett botemedel för.

11 nov 2018